Road ID

Nu har det kommit, ID-armbandet som kommer att ersätta mitt tidigare från ICE112.com som nyligen har slutat med sin verksamhet (som jag skrivit om här).

Presentbox i plåt. Foto: Per Tagesson.

Mitt nya armband beställdes från amerikanska Road ID och min valda modell (Elite+) visade sig vara exakt samma typ som mitt gamla armband från ICE112.com. Den enda skillnaden är antalet rader med uppgifter som kan stansas in, Road ID har sex rader vilket är två rader mer än vad ICE112.com hade.

Presentbox
Transportkuvertet. Foto: Per Tagesson.

Anledningen till att inte fanns utrymme för lika mycket informaion på ICE112.com’s armband var att det även fanns kontaktuppgifter till företaget för åtkomst till weblagrad hälsodata (se sista fotot). Även Road ID verkar ha armband som fungerar på liknande sätt.

Armband
ICE112.com (blått) & Road ID (svart). Foto: Per Tagesson.

Priset för denna modell inklusive ingravering hamnade på 29,99 USD och fraktkostnaden på 4,99 USD. I mitt tycke helt acceptabelt pris.

Dock ville även PostNord ha något för besväret och krävde en uthämtningsavgift på 186 SEK vilket jag antar skall täcka tull och moms, vad vet jag. Inte så lite magstarkt om ni frågar mig.

Så småningom kommer jag skriva lite mer om Road ID här.

Road ID hittar du här.

Annonser

ICE112.com lägger ner

Helsingborgsföretaget med sina säkerhetsarmband som jag skrivit om tidigare här skall lägga ner sin verksamhet enligt Facebook och ett nyhetsmail som skickats ut till oss kunder.

En trist nyhet men det finns självklart alternativ, en hastig Googlesökning tog mig t.ex. hit och jag kommer säkert återkomma i ämnet för jag vill gärna ha något liknande i min ägo även i fortsättningen.

Det går ju förstås att använda armbandets info om anhörig o.s.v. även i framtiden men jag är lite rädd att man inte tar armbandet på allvar då det finns logotyp och kontaktuppgift präglat till ett således nedlagt företag.

Mer info om ICE112 och avslutet hittar du här.

Debriefing

Ja, eller så känsloladdat blev det ju kanske inte… egentligen. Det kändes faktisk helt OK att trycka på OK-knappen i ett så här tidigt skede.


Orsakerna är flera. En är jag faktiskt tvivlar på att kunna gå i kaklet i Motala utan att kroppen skulle få ta för mycket stryk av ett så långt lopp som det faktiskt är ändå. En annan är av mer av logistiska skäl, min semesterperiod ligger nämligen på motsatt sida av sommaren.

Så nu tar alltså funderandet vid igen, för något längre och större motionslopp vill jag verkligen genomföra den kommande säsongen. 

Inledningen av trainersäsongen har verkligen gått bra till skillnad på ifjol då jag hade ryggsmärtor så jag har stora förhoppningar om att formtoppa lagom till kommande sommar.

Tidsmässigt ligger Ränneslättsturen mycket bättre till då vi högst troligt även kan hälsa påmina föräldrar i samma veva.

Renovering

Min MTB fyller 9 år någon gång i vår så jag tänker att det kan vara dags att byta alla hydralslangar/kablar/vajrar i vinter. 

Jag bytte på racern 2015 och valde då prylar från Jagwire vilket hittills har funkat oklanderligt.

Det KAN kosta en del att välja Jagwire vilket jag fick erfara då jag förra gången fick ett ryck och beställde i en butik här hemma i Piteå. 

Den här gången har jag varit lite smartare, det mesta är beställt från tyska Bike Discount som är grymt välsorterade när det gäller Jagwire och dessutom har grymt bra priser på i princip allt.

Endorfiner

Minns ni Lars Wahlkvist? Motalacyklisten som var med i OS 1984 på linjeloppet. Någon??

Ja, hursomhelst föddes han ett år innan jag kom till världen och följaktligen lär han ha mönstrat till lumpen typ året före mig, säkert även han på Karolinen i Karlstad.


Jag minns väldigt väl hur det surrades på Platenskolan i Motala om hans cykeltest, att han skulle ha cyklat slut på testrullen, alltså pappret med pulsen liksom.

Och idag, på helgens (virtuella) tur utmed Route de Hautacam (FR) mellan Le Parré och Estampes kändes banne mig som att jag skulle kunna göra något liknande (SIC?).

Jag har vacklat grymt i mitt beslut om att köra Vätternrundan i år men detta pass kan ärligt ”bära” ända fram till 25 oktober då huvudanmälan skall göras.

Haveri/trolleri

Jag kan inte låta bli att förundras över hur bra det går att reparera saker ibland. På något sätt sprack aluminiumfästet till framväxeln på min racer och lagningen syns knappt.

Cykeln som är en Columbus Pinta (CykelCitys eget märke) från 2007 börjar bli allt svårare att reparera eller hitta reservdelar till. Två av tre butiker som sålde detta märke har gått i konkurs och kvarvarande butik i Sthlm kunde inte hjälpa mig, fästet går helt enkelt inte att få tag på längre.

Nu blev det hur bra som helst ändå, tack vare en svetsning för 350 kr med hjälp av en firma här i Piteå. Och tur var väl det, alternativet hade varit att införskaffa någon sort rörklammer till befintlig växel eller montera en helt ny som enligt en lokal cykelbutik skulle kosta cirka 700 kr.

Mallorcacykling

Virus och intermittent styggväder till trots (dock inte drivis), på Mallorcaresans sista dag (20170921) skulle det ske, att hyra en cykel och äntligen få komma ut och röra på sig men ursprungsplanen att cykla till San Salvador (76 km med start/mål i Cala Bona) fick skrotas.

Jag lyckades bli smittad av Höstblåsor (med feber) från vår yngsta dotter bara några dygn innan hemresan så det var verkligen i elfte timmen vi lyckades komma iväg.

29-tummare
Hyrd 29-tummare från Bicis Sancho. Foto: Per Tagesson.

Bicis Sancho som finns just i Cala Bona utmed Paseo Maritimo (som dock inte skall förväxlas med deras försäljningsbutik i Cala Millor) hyr ut MTB såväl som landsvägsracers och det går att förboka via nätet men då vi hade så omväxlande väder och var drabbade av diverse virus valde vi helt enkelt att knalla dit när det blev en lucka.

Vi hyrde MTB, närmare bestämt ett par väl använda men (förstås) fullt fungerande 29’er hardtails av märket Ghost samt varsina hjälmar till det facila priset 300 för (håll i er nu) 11 timmar. Ingen kan komma att säga att detta är dyrt i alla fall. Bicis Sancho’s sida hittas här.

Jag hade med mig pump/däckavtagare/laglappar hemifrån men båda cyklarna var faktiskt utrustade med reservslang/däckavtagare och kompanjonens cykel var bestyckad med en pump så det hade faktiskt funkat i.a.f. (fråga mig inte hur man tänkt med min cykel som inte hade pump). Vi fick även låna ett kabellås i utbyte mot en depositionsavgift på 5 €.

Notan från Bicis Sancho
Notan på hyrcyklar från Bicis Sancho. Foto: Per Tagesson.

Det blev en relativt oplanerad rutt, vår färd gick kors och tvärs genom landskapet och vid ett par tillfällen cyklade vi sträckor på en för oss okänd cykelbana men som visade sig vara Mallorcas ”Via Verde”. Denna skall jag definitivt köras i sin helhet (29 km’s grusväg) om jag någon gång återvänder till dessa trakter.

Denna stig är lagd på en gammal banvall och ursprungligen skulle det ursprungligen byggas järnväg för rälsbuss mellan Manacor och Artá men mitt i detta arbete tog pengarna slut.

Mer information hittas här och här.

Via Verde-stigen
Via Verde-stigen nära Cala Millor. Foto: Per Tagesson.

Råkade tyvärr radera puls-/gpsfilen så bansträckningen finns inte kvar, att redogöra för hela turens sträckning får bli en annan historia.